När jag blev låntagare på Guldhedens bibliotek i oktober 1972, kunde jag knappast föreställa mig att jag under de följande 40 åren skulle resa världen runt för att göra antropologisk forskning och skriva om mina möten med människor från många andra kulturer. Bland mina mest omskakande möten var det med unga överlevande från tsunamin och kärnkraftkatastrofen i Fukushima åt 2011. Många barn miste sina föräldrar i jordbävningen och dess följder. Andra var markta för livet av radioaktiv strålning. Fortfarande kämpar många japanska familjer med de traumatiska minnena från denna tragedi.
Hitomi Abe, 18-årig konststudent vars far är född i Fukushima, berättade för mig om hennes oro och hopp om framtiden. "Jag brukade måla med de föräldralösa barnen för att de skulle få gestalta sina drömmar om framtiden. Jag ville att de skulle känna att de inte är ensamma, och aldrig kommer att vara det. Mina målningar blev vykort som jag skickat till folk som bor langt borta. Varje vykort bad om en gava på 50 cent, och hittills har jag samlat ihop drygt 300 dollar till fonden för föräldralösa barn från Fukushima. Dessa symboliska gåvor visar att människor runt om I varlden fortfarande bryr sig om dem."
Fukushima har förandrat Hitomis konst. Hennes tidigare realism har utvecklats till mer deformerad och abstrakt stil, en skräckfylld vision av "fyra årstider efter den nukleara tsunamin". Hon drömmer samtidigt om en vår utan nukleära hot.
Hitomis 74 år gamla farmor Non-chans målningar handlar om japanska flickors traditionella festival Hinamatsuri. Hon hoppas kunna ge de drabbade familjerna glädjen tillbaka genom att återge de pappersfigurer (Hinaningyo) som ger lycka. Dessa dockor görs traditionellt av handgjort och färgstarkt omslagspapper. Sedan århundraden har dessa dockor symboliserat vårens ankomst och hopp för de familjer som välsignats med döttrar. Dockfestivalen firas i Japan varje år den tredje mars.
Hitomi och hennes farmor hoppas att deras utställning på Guldhedens bibliotek hjälper oss att minnas alla de barn som miste sina föräldrar under tsunamin.
© 2012 Joseph Polack